Mitt London

Idag saknar jag mitt liv för ca 1 år sedan. Inte direkt allt som var just då men det är en sak som jag saknar mycket.

Jag saknar de där nätterna i min egna lägenhet. de nätterna jag inte direkt sov föräns klockan blev3-4 på morgonen.
-När jag ställde mig och gjorde korvstroganoff med J.F på telefonen klockan 23.

-När snön föll och jag satt där i mitt fönster och läste.Inte en kotte rörde sig utomhus.

-När jag tände ljusslingorna i fönstrena,ljusen i vardagsrummet och tittade på film med min faster.

-När Emman sov över och vi gjorde...Ja,vad gjorde vi egentligen?Skratta?

-Eller varför inte de där kvällarna jag kom hem efter att ha varit i Linköping eller någon stans i Norrköping? Ibland den där underbara lilla promenixen själv i mörkret eller när min kära granne/faster och jag fick ryck och tog oss en kvällsprommenad.
Eller kan det kallas prommenad Ingrid?Haha!

-För att inte glömma natten jag vaknade av en förvirrad kanin som satt sig på min rygg?

Faderullan vad jag saknar den ensamheten ibland.

På ett sätt är det ju lite ensamhet här också men jag njuter inte riktigt av den än. Det kommer snart!

För på lördag åker min familj bort. De ska åka skidor i alperna och jag får vara hemma själv i huset. SJÄLV! Ska sååååå göra saker som påminner mig om mitt liv som det var en gång i tiden.
Ungefär som jag gör varje gång jag kommer hem till Mamman. Blir som ett barn igen.

Åh,lilla mamma ja. Saknar dig!Lyssnar på Mauro/Ratata just nu och kan ju inte låta bli att tänka på just dig då!
Vad skulle livet varit om du INTE lyssnat på detta!?!?

Tänk, jag har en liten teori på tal om musik;
Jag tror aldrig jag kommer kunna välja en favorit-låt eller ett favorit-band. Det är för svårt!Varför måste jag välja en? Göra en lista? NEJ!
Jag kommer nog hela mitt liv ha flera favoriter,en del som jag lyssnar på JÄMT och en del som kommer och går.

Musik är livet vettu!

xx

Solenan